Adventsmys.

Det är så fantastiskt nu när man kommer hem. Låser upp dörren, kliver in i hallen och drar in inomhusdoften genom näsan och resultatet blir en angenäm doft av jul. Amaryllis, hyacinter och tazetter drar sitt strå till stacken för att julstämningen ska infinna sig och jag fullkomligt älskar det. För nu är vi på väg mot en av mina favorithelger på hela året och jag kan knappt bärga mig till själva julafton. Som barn på nytt kan tyckas och ja, lite så är det nog och anledningen är nog att jag har ett eget barn nu. Det känns viktigare än någonsin att hålla på traditionerna och låta lillen få uppleva allt det där magiska som har med julen att göra.

Så ett steg i den riktningen blev att fira första advent igår. Jag och min man har aldrig gjort det förut. Aldrig satt oss ner med var sitt glögglas i handen, knaprat pepparkaka, doppat lussekatt och myst. Men igår var det alltså dags. Hemskt trevligt, fast utan lussekatt dock.
Istället gjorde jag baconlindade dadlar fyllda med ädelost, pepparkakor med taleggio-ost och fikonmarmelad, smördegspuffar med getost, rosmarin och honung och även smördeg med tunt skivad jordärtskocka på. Kom ju på mitt i adventsstöket att jag faktiskt hade planterat en planta med jordärtskocka på försommaren. Så raskt ut. Grävde lite och fann små gyllene knölar som jag blev hemskt glad över. (Det är ju aldrig fel att få skörda i sin trädgård så sent som i december, måste vara nytt rekord för mig).
Så ja, mysigt och traditionsenligt blev det och jag rättade in mig ännu lite till i det berömda Svensson-ledet.