söndag 29 juni 2014

De som inspirerar.

Hur snygga är de inte...

Det finns de som gör precis det de vill göra. Som följer sitt hjärta och som gör det där som känns rätt i magen. De följer sin intuition utan kompromisser och påverkas inte av andras åsikter.

Jag är tyvärr inte en av dem. Men jag inspireras helt klart av dessa människor som gör det de tror på och en tjej som har det där lilla extra och som får mig att känna "det klart du ska göra det du drömmer om Annelie"
är Anna Malmberg. Hennes lilla familj har precis flyttat från Paris till Stockholm. Hon är fotograf, (så fantastiska, drömlika och djärva bilder hon fotar), han är musiker och tillsammans har de en fotogenisk son vid namn Sonny Lou.
De har båda valt yrken i tuffa branscher, där det kan vara svårt att ta sig fram. Men ändå kämpar de på. Så beundransvärt tycker jag.
Sen att de verkar leva efter devisen att om man inte följer sina drömmar så är livet inte något värt, (eller ja, jag vet ju inte om det är så men jag väljer att tro det...), gör att jag vill kämpa lite mer för att en vacker dag få arbeta med det som jag vet är meningen att jag ska syssla med.

För du kan försöka dölja, glömma och stoppa undan känslan av att du måste göra det där viktiga, vackra eller absolut nödvändiga för en tid. Men känslan kommer alltid pocka på. Göra sig påmind. För du kan inte göra avkall på dina drömmar. Då kommer du bara svika dig själv och ditt liv. 

Så kära Anna, tack för att du finns. För sådana som du behövs och du gör helt klart skillnad.

Hennes blogg kan du läsa här. Bilden har jag lånat från hennes blogg.

lördag 28 juni 2014

Mitt Instagram.

Sent kom jag på det här med Instagram. Nu har jag dock haft det ett tag och tycker det är smått fantastiskt. En miniblogg kan man säga. Om ni vill följa mig så heter jag @anneliewenngren 

Det var allt för idag. Nu ska jag återgå till mina vänner som är här på besök. Ha en fantastisk helg allesammans så syns vi.



torsdag 26 juni 2014

En gammal fåtölj.

Möblerat om i växthuset och hittade en överväxt, (ja det är vinrankan som brer ut sig) fåtölj. En stackars möbel med lite rostfläckar, fågelbajs och annat oidentifierbart skit på tyget sitt.
Ingen kärlek har den fått och jag tycker det är synd att slänga den. Så därför ska den få nytt tjusigt tyg och äran att få flytta upp till stugan. Där kommer den nog trivas alldeles förträffligt bland alla andra gamla trotjänare till möbler.

Kalasigt värre när man hittar skatter i sitt egna hem tycker jag.

tisdag 24 juni 2014

Enklaste (och godaste) glassen.

Hade en så himla fin och bra midsommarafton. Den bästa på flera år känner jag nog. Dock kändes det mindre bra att komma till ett översvämmat badrum i stugan på torsdagskvällen och inse att det varken skulle bli uthyrning av stugan i sommar, ingen egen vistelse där och framför allt en jäkla massa jobb och dyra pengar. Men det visade sig att det inte var lika allvarligt som vi först trott. Så vi kunde pusta ut och njuta av helgen istället.

Men nog om det. För ett tag sedan lovade jag att bjuda på det absolut enklaste receptet på hemmagjord glass. Receptet kommer från min vän Fridas mamma och glassen smakar alldeles ljuvligt.

Recept:

2 dl vispgrädde, (för ett lättare alternativ, ta 1 dl vispgrädde och 1 dl creme fraiche).
1 paket av valfria frysta bär, (jag använde mango)
1 tsk socker, (valfritt)

Mixa samman allt med en stavmixer. Addera eventuellt extra vätska ifall glassen blir för tjock.

Sådärja, och där har du gjort den absolut enklaste glassen i hela vida världen.



onsdag 18 juni 2014

Den gången jag blev marmeladförsäljare.

Borgholm slott, där vi sålde våra produkter.

För drygt 3 år sedan befann jag och min vän oss på vår arbetsplats. Vi hade nog lite tråkigt för vi började prata om överflödet av frukt och bär i folks trädgårdar på hösten. Att en borde göra must och sylt på allt det där. Efter en del snack kom vi på att vi borde göra något av det. Helt enkelt göra business på det hela. Så vi bestämde att vi skulle tillverka olika marmelader och fruktdricka och sälja. Lägligt nog skulle Borgholms slotts ha julmarknad och vi kände att den vill vi ju vara med på.
Helt plötsligt brann det i knutarna. För marknaden var bara ett par månader bort och vi hade verkligen ingenting. Bara en idé och en jäkla massa energi.

Vi anmälde oss. Började undersöka allt det här praktiska. Var vi tvungna att tillaga allt i provkök, eller gick det bra att producera hemma. Innehållsförteckning, datummärkning. Hur fungerade det?

Vi beställde hem en himla massa glasflaskor och glasburkar. En kapsylmaskin behövde vi ju också. Recept skulle skrivas. Provlagas.
Sen var det namnet. Vad skulle vi heta? Ganska snabbt kom vi på Ölandsflickorna. Det namnet tyckte vi verkligen om. Det klingade fint. Och etiketterna. Hur sjutton skulle de se ut? Vi ville verkligen inte att de skulle se amatörmässiga ut, (fick sedan höra av en man att våra produkter såg alldeles för proffsiga ut. Enligt honom fanns det ingen chans att vi hade gjort allt det här själva... Ja, det är så man smäller av).
Min vän som utbildade sig till grafisk designer ställde upp. Snygga etiketter blev det. Precis som vi ville ha dem.

Sen kom vi till själva tillverkningen. Jag handlade och handlade och min armar växte nog en meter av alla kassar jag bar hem. Själva syltningen och saftningen var en historia för sig. Inte helt lätt att sätta smaker med så stora volymer. Sen att det kokade över, sprutade morotsmarmelad åt alla håll och kanter och såklart ibland smakade mindre angenämt hörde väl bara till antar jag.

På själva dagen steg vi upp i ottan. Det var kallt och mycket snö och vår Volvo 850 var fullastad med burkar och flaskor, som svajade otäckt mycket i varje kurva. Väl på plats var det bara att bära in alltsammans. På borggården var det bitande kyla och vi stod knappt ut av att bara passera. Stackars krake som sålde brända mandlar där.
Stånk, stånk. Svetten lackade, allt på plats och vi var i vårt esse. Nu skulle vi sälja våra egna produkter. Trodde vi. Men ingen ville handla av oss. Folk var framme vid vårt bord. Granskade, pillade och ställde tillbaka. Vi kunde knappt tro att det var sant. Här hade vi kämpat så in i norden. Lagt ut en massa pengar och så ville ingen köpa.
Som tur var vände det sen. Var uppe halva natten för att baka lingonbiscotti, (som tagit slut) till dag 2.

Sen blev det dags för Äggröran i Runsten. Då hade vi lite mer kött på benen. Bestämde oss för att ha provsmak och då sålde det som smör. Så kul det var.

Tyvärr blev det ingen mer försäljning för vår del. Vår entusiasm dog ut av olika anledningar och allt las på hyllan.

Redo att sälja.

Men så glad jag är att jag gjorde det, att vi gjorde det. Att vi bara hoppade på tåget utan någon egentlig eftertanke. Spontanitet deluxe kan man väl säga.

Det här med att få producera något själv. Att få forma sin egna produkt är verkligen något som tilltalar mig. Jag känner att det är något jag vill göra igen. I framtiden. Jag har idéer och jag hoppas så att det kan bli av. Dock behöver jag mark. Mark för att odla på och det mina vänner är inte gratis. Men jag är på jakt och jag känner det där pirret i magen som jag gjorde då för tre år sedan. När vi bestämde att det var marmeladförsäljare vi skulle bli.

Det känns riktigt bra och jag är verkligen redo att hoppa på tåget igen, om än något mer förberedd denna gång.

Förresten, lägger till en länk till min vän Fridas hemsida där ni kan se hur några av etiketterna och produkterna såg ut.





söndag 15 juni 2014

Ljuva 80-tal.

Jag brukar inte visa så mycket bilder på mig själv här på bloggen, men idag känner jag att jag verkligen vill visa upp min finfina outfit för er. För igår kväll var jag nämligen på 80-tals kalas. Det var himla trevligt och jag som älskar att klä ut mig tyckte ju att det var smått fantastiskt att planera ihop en passande klädsel kvällen till ära. Mer sånt.

Två kjolar i tyll hade jag på mig. Den undre kjolen sydde jag på förmiddagen. Tur att jag hade min mamma här som kunde instruera mig i utformningen av kjolen. För trots treårig sömnadsutbildningen är jag rätt kass på att få ihop det där med mönsterkonstruktion, symaskin och själva sömnadsprocessen. Tyvärr.

Ett passande kassetthalsband.

Yes, jag var helt klart nöjd över min klädsel.


Tack!

Tack alla ni som röstade och hjälpte mig att bli "Veckans blogg" på Besökstoppen. Blir så himla glad för ert engagemang.
Ha nu en fin dag och njut av sommarvärmen.

torsdag 12 juni 2014

I min trädgård.

En sväng i trädgården på kvällskanten gör mig inte besviken. Det blommar, jordgubbarna är snart röda, fåglarna gör sitt bästa för att få en i sommarstämning med sitt kvitter och det är fortfarande grönt och inte brunt runt omkring oss.
Allt frodas och min bästa tid är nu.

Alltså, jag fullkomligt älskar pioner. Har som mål att plantera en ny buske för varje år som går. En kan liksom inte få för många.

Lejongapet har växt som bara den.

I växthuset är det mest grönt än så länge. Men snart kommer det gurka, tomater, paprika, fikon, druvor och physalis. Kan knappt bärga mig.


måndag 9 juni 2014

En kokbok för den nyfikna.

Känner att jag vill tipsa er om den här smått fantastiska kokboken.
"Hello Green - ett äventyr i växtriket" av Josefine Jäger.
 Köpte den för inte så längesen och jag gillar den verkligen. För denna bok känns nyskapande med recept som jag inte visste om att jag ville laga.
Är du nyfiken på Raw-food, önskar en piggare och nyttigare variant på din dagliga frukost eller bara önskar ett nytänk i ditt skapande av vegetarisk och hälsosam mat. Ja, då är det här en bok att införskaffa.

Alla recept är fria från gluten, socker och mejeriprodukter, vilket gör att det hela känns så fräscht. Jag och kroppen vill bara ha mer och jag hoppas innerligt att det kommer en bok nr 2.

Det är så här vi kommer äta i framtiden. Det är jag helt säker på.  

söndag 8 juni 2014

Härliga Gotland.

Om du av någon anledning inte vet vart du ska ta vägen i sommar på din semester så vill jag verkligen rekommendera Gotland. Vi var där sommaren 2011 för att besöka butiken Idyllien i Visby. Min fina vän Frida hade illustrerat deras etiketter och vi ville såklart se butik och produkter "live".
Tyvärr hade vi bara några få dagar på oss att upptäcka ön, men vilka fantastiska dagar det blev.

Vi tar en titt.

En restaurang som jag bara måste rekommendera är Surfers i Visby. Där åt vi den mest fantastiska mat och vi satt på första parkett för all kändisspotting, (vi var där Almedalsveckan bör tilläggas).

Alla gränder och fantastiska hus i Visby tog lite andan ur mig.

Så magiskt alltsammans.

Vi kunde ju inte för allt i världen missa Fårö. Här stannade vi till vid ett bageri.

En fis i rymden kan man jämföra raukarna med i Byxelkrok, Öland mot dessa jättar på Fårö.

Kutens bensin fick sig också ett besök. Där drack vi torr fransk cider och tyckte att livet var alldeles, alldeles underbart.

Å, jag var rödtott på den tiden.

Vackra dörrar överallt i Visby.

Det var mitt semestertips. Åk vettja!!! 







fredag 6 juni 2014

Vill du hjälpa till?

Här kommer rätt och slätt ett litet tiggeri.
Hjälp mig att bli "Veckans blogg" på Besökstoppen genom att rösta på min blogg. Skulle bli så himla glad om du ville ställa upp.
Rösta, ja det gör du här.
Max en röst/dag. Efter 24 timmar är det bara på´t igen om en vill.

Tackelitack!!!

torsdag 5 juni 2014

Vackert året runt.

Solen och vindarnas ö. Det är vackert här även när solen gömmer sig bakom molnen och vinden pinar kinderna.
Här vill jag alltid vara.




söndag 1 juni 2014

Rädisskott, rejäla vitlökar och pimpad barnlunch.

Vi kom nyss hem från stugan. Trötta, nöjda och glada. Trötta för allt arbete i trädgården, som det alltid blir. Nöjda för att vi hann med det vi hade tänkt och samtidigt fick umgås med goa människor. Därav också härligt glada.

Jag började i alla fall helgen med att rensa landen. Utökade ju med ett land förra sommaren och det behövdes verkligen för det var mycket frön som skulle i i år. Hade behövt ett ytterligare land i år kan jag säga, (behöver mer mark, helt klart).

Gallrade bland rädisorna. Ett tips: det du gallrar bort kan du använda i salladen eller att dekorera någon halvtrist rätt med.

Vitlöken som jag satte i höstas har tagit sig riktigt fint. Har aldrig lyckats med vitlök förut. Den har alltid ruttnat bort, men i höstas köpte jag en fransk lök av god kvalitet och satte den i en hög bädd och nu hoppas jag så att det blir finfina lökar till hösten. Är i alla fall mycket stolt att de än så länge ser så rejäla ut.

Syrenen blommade fortfarande vid vår infart.

Tidigt i morse tog vid den nymålade skrindan till min mans bror och hans familj och åt en god frukost. Nu när bageriet har öppnat för säsongen finns det ingen hejd på hur mycket bröd jag äter. Kan besöka dem ett par gånger om dagen ibland. De är helt enkelt bäst på bröd och bakverk.

Lillens lunch pimpade jag med gräslöksblommor. Fint ska det va...

Det var alla bilder som togs. Jag hann liksom inte  med mer under denna intensiva helg.

Ha det fint.